B l o g g e l l e r i n t e . . .

För den fortsatta diskussionen kring framtidens kunskaper som läsa, skriva och matematik och kreativitet kan jag rekommendera ständige sekreteraren i Svenska Akademin Peter Englunds fenomenala blogg och hans artikel i SVD Blogg eller inte.
Jag har själv skrivit manus till teveserier (dokumentärer, min kommentar)och vet hur lite information som går in på 55 minuter. Om jag vill lära mig någonting så går jag till en bok just för att du kan få in så förbannat mycket i en bok. 

Jag läste för ett tag sedan Jarheds Diamond:s Guns, Germs and Steel, tjock som en tegelsten men väl värd att läsa,
Diamond argues that the gaps in power and technology between human societies do not reflect cultural or racial differences, but rather originate in environmental differences powerfully amplified by various positive feedback loops.

Att allt i denna boken sedan skulle rymmas i en dokumentär på 1 ,5 timme förstår man ju. Men väl värt att se.

Läs gärna mer:
Peter Englunds blogginlägg om dataspel
Mötet mellan gamla och nya medier
Vem är Jared Diamond

URsmart inbjudan till matematiklärare

 
Jag har haft ögonen på UR:s och Stockholms stad nya webbsatsning URsmart då jag var med vid första mötet och hade endel idéer och synpunkter på vad man skulle kunna göra för att göra ett bra interaktivt stöd i matematik.

Idéen med stöd och spel i matematik kom då vi arbetade med att utveckla webbmatte.se. Vi sökte upp alla gratis resurser i matematik som fanns på webben och kategoriserade dessa utifrån kursplanen i matematik. Dessa finns nu på Åsö Vuxengymnasium.

Nästa steg i utvecklingen av URsmart är fokusgrupper av matematiklärare som skall träffas och NU på måndag den 30 mars finns det möjlighet att vara med och påverka URs och Stockholms stads nya matematiksatsning på webben.

Utvärderaren Marcus Persson skriver i sin inbjudan;
Med anledning av lanseringen av pilotversionen av URsmart, kommer vi på UR att anordna en fokusgrupp på måndag den 30:e mars. För- och nackdelar med URsmart/webbaserad läxhjälp kommer att diskuteras.

Skulle någon vara intresserad av att delta i denna fokusgruppsdiskussion, vänligen hör av er till mig på mejladress: mpe@ur.se, så skickar jag en inbjudan med mer information.
OBS! Fokusgruppen riktar sig främst till mattelärare (åk 6-9).

Så alla ni som vill vara med och utveckla matematikundervisningen hör av er snabbt!

Ett tidig fundering: är ju om detta vänder sig till kids så måste detta på något sätt bli viralt och något hett youtubeklipp, samt finnas på spelsidor som, spel.se annars kommer det bara vara en skolgrej …

Fler bloggar om URsmart
Skolverket
The Swedish Learning Space
Webbsverige
IT-pedagog
IT-mamman
Skolväskan
Alltiallon
Newsdesk

 

Varför spela Phun, World of Goo och Bridge Builder i skolan?

Uppdaterad 2009-03-24

Så vad har detta med saken att göra. Jo jag har en elev som sitter hemma och spelar Phun eller rättare sagt bygger bla magneter i Phun. Nu har han tjatat sig till att vi ska installera Phun på skolans datorer och lovat att hålla en lektion om det för oss andra. Sagt som gjort, att installera ett spel inom Stockholms stad är lättare sagt än gjort men, skam den som ger sig. Phun är skapat av 22 åriga – geniet Emil Ernerfeldts vid HPC2N och VRlab vid Umeå universitet, där för övrigt min svågers far professor Lars Beckman var rektor .

Blev även tipsad om World of Goo av min ryske vän Dr i matematik Apassov vars 6-åriga dotter spöar alla pappas kompisar i Mahjong och blev super glad då jag visade henne Logic 3D som vi för övrigt i klass 4 har klarat till nivå 27.

Bridge Builder är precis som de säger is simple yet brilliant, titta själva

Så varför ska vi hålla på med sådan här spel och tjafs i skolan då, jo för att det är så roooligt och barnen älskar det. Men man kan ju börja med att titta i kursplanerna om vad de säger om de Naturorienterade ämnena och speciellt fysik; Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandets fascination och glädje och människans förundran och nyfikenhet såväl inför vardagslivets fenomen som inför mikro- och makrokosmos. Och kanske även lite för att regeringen i U2009/914/G & U2008/6186/G instämmer helt med det ovan.
Titta gärna på Skolministerns syn på saken, och hans matematiklektion av 51-49=18?,  tyvärr kan jag inte lägga in den då den inte finns på youtube.

Uppdaterad 2009-03-24
Efter mitt inlägg uppmärksammade tidningen Metro problemet med artiklen 23 minus 17 = 0

Hank Moody on LOL, Internet, FRA and Shakespeare

Uppdatering 2009-03-14

kanske dags att läsa lite Lawrence Lessing, E.E. Cummings, William Shakespeare och Olof Molander, hur ska våra ungdomar annars kunna skapa sin framtid om de inte kan läsa och känner till de bästa av de bästa som William Shakespeare’s As You Like It.

Now, my co-mates and brothers in exile, hath not old custom made this life more sweet than that of painted pomp? Are not these woods more free from peril than the envious court? Here feel we but the penalty of Adam, the seasons’ difference; as, the icy fang and churlish chiding of the winter’s wind, which, when it bites and blows upon my body, even till I shrink with cold, I smile and say ‘This is no flattery: these are counsellors that feelingly persuade me what I am.’ Sweet are the uses of adversity, which like the toad, ugly and venomous, wears yet a precious jewel in his head; and this our life exempt from public haunt, finds tongues in trees, books in the running brooks, sermons in stones, and good in every thing. I would not change it.

Vill ni läsa mer om FRA, och så rekommenderar jag ett besök i Riksdaghuset och deras fenomenala guider, ”alla Alliansens förslag har redan diskuterats i utskotten samt att ordförandena och partiledarna träffas hos Fredrik Reinfeldt innan det röstas om det”

ps: följ gärna länkarna för de är bra riktigt bra…ds

Uppdaterad efter att ha läst Richard Gatarskis och Johan Rönnestams inlägg om den digitala generationen… och inlägget ovan samt ett eget gammalt kring frågan.

Intressanta funderingar från Johan får mig att tänka på mina elever  som har dyslexi, hur mycket hjälpmedel de får i skolan,  de behöver inte lära formler, tabeller, nöta glosor och får använda bl.a spellright, daisy och talböcker, när de kommer till högskolan får de betald anteckningshjälp m.m
-varför skulle inte alla elever få använda sig av dessa hjälpmedel?
-skulle det inte vara bättre om föreläsningar fanns på video eller studenterna konferensbloggade?

Man kommer dessutom in på olika lärstilar när man börjar tänka på detta, inom pedagogik finns det bla utifrån Jungs 4 personlighetstyper tanke, känsla, förnimmelse och intuition, dessa används mycket inom all marknadsföring analog som digital(blogganalys).

Hur kommer det sig att inom skolan ses dessa som problem men inom MDI, marknadsföring, reklam och PR ses det som tillgångar att människor är olika och lär och kommunicerar på & genom olika kanaler …

för mer läsning se Richards utmärkta krönika på stjärnkikarna.se

Ett utmärkt exempel på att Stockholms stad kan IT-i-skolan är Årstaskolan söder om söder, kul även att min nya kollega kommer från Årstaskolan tråkigt att jag aldrig innan hört om dem innan.

Tänk om Filip hade …

gått på en annan skola och haft Lars som lärare där Lars tillsammans med eleverna verkligen brinner för och jobbar med storytelling, drama och bloggen i Northeimdagböckerna:

Parallellt med gemensamma genomgångar, diskussioner och uppgifter utifrån bilder och filmer att arbeta med, läsning i såväl lärobok som andra texter kommer varje elev att få skapa en fiktiv identitet att använda sig av under arbetsområdets gång.

Då hade kanske aldrig Filip delat med sig av sin syn på skolan som har gör så generöst i kommentaren nedan:

Filip: Många lärare (inte alla) är oftast trångsynta och tänker inte i stora banor. Då kan man inte heller se likheter mellan marknadsföring och lärande… 
I sjuan till nian höll vi på med tråkig historia om gudar i det gamla antiken. I princip handlade våra svenska lektioner om detta. Istället för att läsa om gudar hade vi kunnat göra något mer vettigt….